Lär dig minska matsvinnet

Matsvinn är en stor miljöbov i många hushåll runtom Sverige och andra länder. Genom att läsa på om matsvinn och dess påföljder kan du lära dig ta bättre hand om dina råvaror och slippa slänga mat i onödan. För statistik om matsvinn och olika sätt att minska matsvinnet kan du besöka GenerationWaste.se som aktivt jobbar för att minska matsvinn i restauranger och storkök. De har specialiserat sig på hur man kan arbeta med mat och livsmedel på ett hållbart sätt. Att minska svinnet har inte bara miljömässiga fördelar utan det gör även plånboken glad.

Vad är matsvinn?

Matsvinn kallar vi den mat som slängs som kan ätas, eller som slängs på grund av misskötsel, exempelvis bränd på spisen eller blivit dålig på grund av missat bäst före datum. Den enda mat som slängs som inte räknas som matsvinn är rest- och biprodukter som ben på kött, sump från kaffe och äggskal. Vissa saker räknas som rest- eller biprodukter men kan absolut ätas om man tillagar det rätt, exempelvis fruktskal, grönsaksstjälkar och kärnor. Matsvinn har en stor påverkan på våra ekologiska fotavtryck, och för att nå de satta målen för ett hållbart samhälle behöver vi lära oss ta nytta av maten vi odlar och producerar.

8 Tips för att minska matsvinnet

  1. Planera dina inköp och se till att bara handla det som du behöver, och inte i överflöd
  2. Se över hur du förvarar maten och se till att alla råvaror hålls i den temperatur som är lämplig för optimal livslängd.
  3. Låt inte dina varor ligga i direkt solljus, ljuset och värmen kommer med största sannolikhet sänka kvalitén på dina råvaror.
  4. Använd dina rester och hitta sätt att använda även de mindre mängderna som kan bli över efter en måltid.
  5. Ät upp din mat i tid. Få råvaror håller länge, och de flesta grönsaker bör användas inom en vecka eller två. Se till att äta maten du handlat innan den går ut, så du slipper slänga mat.
  6. Använd frysen flitigt och se till att mat du inte planerar äta inom kort kan användas senare genom att frysa in den.
  7. Dela upp stora förpackningar i mindre mängder så att du kan frysa in mat du inte planerar att använda inom kort.
  8. Kolla igenom kyl, frys och skafferi innan du handlar så att du inte köper något du redan har, och så att du kan hitta användning för saker innan de når bäst-före datum.

Matsvinn i Sverige

Vi, likt många andra ekonomiskt stabila i-länder, sticker ut och är dåliga när det kommer till matsvinn. I Sverige har många möjlighet att alltid kunna köpa vilken mat vi vill, när vi vill. Det har fått oss att slänga mat utan tanke på konsekvenser. Vi är många som gärna testar att laga ny mat men inte blir allt för upprörda om det blir fel och maten behöver slängas.

Enligt Jordbruksverket blir 65% av den odlade sallaten kvar på fältet vid skörd på grund av högre krav på ”perfekta” produkter. De konstaterar även att matsvinn i Sverige uppnår cirka 1,3 miljoner ton varje år, vilket hade kunnat ge en måltid var till 839 miljoner människor, eller försörja 2,3 miljoner människor med en måltid om dagen.

Det är inte alltid lätt att skänka bort den mat vi slänger, men genom att minska matsvinnet kan vi se till att alla livsmedel som produceras räcker för att livnära andra som vanligtvis inte har tillgång till mat. För att maten som produceras ska räcka krävs det att vi alla håller oss till den mängd vi faktiskt äter, och ett viktigt steg är att sluta slänga mat i onödan.

Varför är matsvinn ett problem?

Matsvinn påverkar miljön i flera skeden under sin livstid. Till en början krävs vatten, landyta, skötsel och tid. För att sedan få matvarorna till butiker och restauranger brukar de transporteras, plastas in, transporteras igen och i vissa fall även skickas till slakteri under processen. Väl i frysdisken har maten genererat en mängd utsläpp, och förväntas ta vara på. Tyvärr är det här livstiden slutar för en stor mängd mat. De hinner nå sitt bäst före datum och slängs, för att sedan utsöndra biogaser medan de ruttnar, förbränns eller komposteras.

Den mat som köps i butik, tas hem och tillagas har visserligen fått ett syfte, men de rester som slängs och de matvaror som står månader längst bak i kylen och sedan slängs hade kanske mött samma öde i affären. Genom att inte köpa hem detta från början kan matbutikerna däremot se att det säljs mindre av, och för att i sin tur dra ner på utgifter köpa in mindre mängder från grossister, så att denna mat istället kan gå till butiker, samhällen och familjer som drar större nytta av varorna.