
Det är viktigt för såväl konsument som producent att det finns lagar och kontrollmyndigheter som reglerar vad som ska gälla för den ekologiska livsmedelsproduktionen. I Sverige är det Jordbruks- och Livsmedelsverket som har den yttersta kontrollfunktionen för det ekologiska lantbruket. Men för att öka förtroendet för den ekologiska odlingen bildades i Sverige 1985 även Kontrollföreningen för ekologisk odling, KRAV, och 1991 antogs ett gemensamt regelverk för ekologisk odling inom EU (förordning (EEG) nr 2092/91). Från och med 1993 fungerar KRAV som kontrollorgan* åt Jordbruksverket, både vad det gäller ekologisk produktion enligt EUs regler och ekologisk produktion enligt KRAVs regler. Dessutom finns det internationella förbundet International Federation of Organic Agriculture Movements, IFOAM (bildades 1972), som fungerar som paraplyorganisation för världens alla organisationer som arbetar med ekologisk produktion, kontroll, märkning, forskning, utbildning m m. Svenska KRAV var det första kontrollorgan i världen som ackrediterades av IFOAMs Ackrediteringsprogram (IAP). År 2000 införde Europeiska kommissionen en egen logotyp som frivilligt får användas av producenter vilkas produkter och livsmedel uppfyller bestämmelserna i EUs regelverk. Utöver detta finns Demeterförbundet som är kontrollorgan för den biodynamiska odlingen i Sverige. Svenska Demeterförbundet, som bildades 1957, är den nationella avdelningen av Internationella Demeterförbudet som har sitt huvudsäte i Tyskland. Över 20 länder har nationella Demeterförbund. Svenska Demeterförbundets hemsida delfinansieras med medel från Jordbruksverket och EU.
Alltsedan de första alternativa odlingarna har det funnits olika krav och definitioner för vad som ska gälla för denna typ av odling, vilket är en av anledningarna till att det tagits fram olika bestämmelser och regelverk. Idag gäller EUs förordning som ett minimikrav för den ekologiska odlingen och produktionen, därefter kommer KRAVs bestämmelser, som är mer omfattande, och därefter Demeterförbundets bestämmelser, som både omfattar KRAVs och Demeterförbundets specifika bestämmelser. För att få bidrag för ekologisk odling krävs det endast att lantbrukaren lever upp till EUs krav.
Produktionen och efterfrågan av ekologiska produkter växer stadigt i såväl Europa som Sverige. Under de senaste tio åren har den ekologiska produktionen i Europa ökat med 25 procent per år. I Sverige är speciellt efterfrågan på ekologiskt odlad frukt stor, men idag finns i stort sett bara svenska ekologiska äpplen. Tillgången på ekologiskt utsäde är dessutom en bristvara. För att befrämja den ekologiska produktionen har Jordbruksdepartementet beslutat att det ekologiska lanbruket år 2005 bör uppgå till 20 procent av den svenska åkerarealen. År 2003 var 17 procent av Sveriges åkerareal stödberättigad för ekologisk odling. Endast sju procent av denna var dock registrerad hos KRAV. Ekologiska lantburkarna, som bildades 1985 under namnet Alternativodlarnas riksförbund, är de ekologiska böndernas fack- och intresseorganisation. Ekologiska lantburkarna arbetar bl a med att påverka regeringens miljö- och landsbygdsprogram för 2000-2006, där den ekologiska produktionen ingår som en del. Jordbruksdepartementet deklarerar också i ett pressmedelande (040621) att det är de svenska EU-kommissionärerna som är mest aktiva och drivande när det gäller frågor som rör ekologisk produktion inom EU.
Vid en nyligen gjord enkätstudie** visade det sig att kvinnor i högre grad, än män, är intresserade av naturliga produkter (livsmedel utan tillsatser och konserveringsmedel). Miljömedvetna konsumenter visade sig också i högre grad vara villiga att betala mer för ekologiska livsmedel och de ansåg i större utsträckning än andra att produktinformationen är viktig.
* Tidigare var även Demeterförbundet kontrollorgan åt Jordbruks- och Livsmedelsverket, de kontrollerade både enligt KRAV och Demeter, men sedan 2003 är det endast KRAV som kontrollerar enligt KRAVs bestämmelser.
** Livsstilsrelaterade matvanor - en studie av attityder och beteende hos svenska konsumenter examensarbete av Pär Johan Andersson (2003) www.picea.slu.se/mat21/aktuell/
/nyheter/
Gemensamt för alla typer av ekologiskt lantbruk, alltså även för organisk-biologiskt och biodynamiskt, är att man utesluter handelsgödsel, kemiska bekämpningsmedel och genmodifierade grödor och organismer. Den grundläggande tanken är att varje lantbruk så långt som möjligt ska vara självförsörjande vad det gäller foder, gödsel och utsäde. Kretsloppstanken är central i strävan efter en långsiktigt hållbar produktion.
Källor: